Nu har jag kommit ända till ruvardag 10 och nu har ruvarångesten börjat att komma....

Jag känner efter hela tiden hur det känns i kroppen, ibland tycker jag att jag känner igen vissa symtom men sen nästa gång så känner jag ingenting.

Håller snart på att bli galen. Förstår inte varför kroppen gör så här mot en var eviga gång man ruvar... jag tycker att man borde ju ha lärt sig nåt från de övriga gångerna då det här ändå är 6:e ruvningen... men inte det.

Jag har hittils kännt mig rätt så lugn, men det är som bortblåst nu... Känner mig rastlös och vill veta, men samtidigt så vet jag att det inte är nån idé att testa än för det kommer inte att visa nåt.

Varför kan inte tiden bara rinna iväg nu, önskar att jag kunde gå och lägga mig och vakna upp om typ en vecka...

Till veckan ska jag vara barnvakt till systersonen några dagar så då kommer tiden att gå fort.  
Tänkte även försöka hinna gå på stan och se om jag hittar nån fin klänning att ha på mig på min brors och svägerskas student. Jag har även tänkt att hjälpa mamma att laga lite mat till studentskivan så jag kommer nog inte att ha så mycket tid att tänka (hoppas jag i alla fall). Det är nog tipset att göra så mycket som möjligt så att dagarna går fort så man inte hinner stanna av och tänka.

Jag försöker fortfarande vara positiv, tror på att man ska tänka att allt går för då ska det gå ;-)