Uppe före tuppen
Imorse vaknade den lilla fröken tidigt, riktigt tidigt till och med för att vara Cornelia. 04:45 tyckte hon att det var morgon. Så då var det bara att kliva upp, till halv sex var vi nere och lekte. Men sen tyckte jag att det var dags att gå och lägga oss igen.
Efter lite tjorv så somnade hon äntligen om ända tills strax innan åtta. Välbehövligt kan jag säga!
När J kommer hem från jobbet ska vi åka till Leos lekland för lite bus och lek.
Ikväll får vi se om jag får nån tid (läs ork) att börja baka lite grann. Igår rengjorde jag i alla fall ugnen så nu är den ren och fin!
Såg ni förresten Drömmen om ett barn igår? Jag tyckte att det var riktigt bra. Personerna som var med var "vanliga Svenssons", som kämpade att få sitt första barn.
Om nimissade de kan jag verkligen rekomendera er att se det, men ladda upp med näsdukar... Jag grinande i stort sett genom hela programmet. Här kan ni se första programmet.
Kan tänka mig att det var lite jobbigt för er som kan relatera till det hela på ett annat vis. Jag tyckte själv att det var sorgligt och satt där med gråten i halsen!
Ja visst är han sät min lilla tokfrans! Haha! Tänk så många glada skratt dom små liven ger oss! :)
Hoppas att ni får en fin helg! KRAM
Men hoppla, hihi...så tidigt?
Jaja, men ni fick sova sen iallafall...
Jag såg programmet, och likt dig, grät jag mig igenom det.
Tack för dina fina ord beträffande miraklet...
Det är helt makalöst.... Jag kan verkligen inte tro att det är sant...
På onsdag får vi veta.
Kramar i massor.
Luiza
Jag grät också. Det var så fint med paret som fick besked om att de hade fått en dotter som fanns i Sydkorea. Programmet var bra balanserat tycker jag. Hoppas serien fortsätter så.
Morgon 4:45? ;-) Wilma har lärt sig att det inte går att få liv i mamma och pappa så tidigt fast hon har inte tagit till trumfkortet än, dvs gallskrik :-D
Ja verkligen, tyckte faktiskt att det blev ett riktigt bra program! Paret som adopterade..sååå fina människor, vad lyckliga de var! Ska bli spännande att följa IVF resor mm i resterande program! Vi kämpade själva för vår lilla Elin så man känner sig lite insatt i hur de känner!
tack för kul och läsvärd blogg, fortsätter följa:-)
