Idag har vi tagit ett sista farväl av min älskade svärmor, J:s mamma och Cornelias farmor. Var riktigt tungt på begravningen men den var samtidigt ljus och fin.
Känner mig helt slut nu ikväll, så det kommer att bli sängen alldels strax.

Mina föräldrar och syster med familj hade skickat ett telegram till begravningen och istället för att skänka pengar till cancerforskningen så valde de istället Wabbie foundation. Så på wabbie foundations minneslund så är det en liten hälsning till Cornelias farmor.  Är så himla glad för det, för om inte provrörsbefruktning hade funnits så hade vi inte haft vårat mirakel här.

Cornelia var farmors ögonsten, hon hade kunnat göra allt för henne. Tycker att det är så orättvist att hon inte får vara med och se Cornelia växa upp och Cornelia får inte lära och känna den underbara personen som hennes farmor var.

Hon som höll i begravningen sa nåt fint till oss, när Cornelia blir äldre och vi berättar om vem hennes farmor var och så, ska vi peka upp i himlen och peka på den starkaste stjärnan för det är gummans farmor ♥
Min systerson på 3,5 år skulle visa Cornelia stjärnan och även han berätta om hennes farmor ♥

En ny förkylning håller också på att bryta ut för mig, beror väl på att min kropp slappnar av nu efter allt som har hänt de senaste 3 veckorna.