Våran nedräkning fortsätter tills pyrets beräknade födelsedag. Nu är det bara 26 dagar kvar. Känns som att tiden från 100 dagar har gått så himla fort.

Så mer dagarna minskar dessto mer krämpor får jag. Sover inte bra på nätterna nu, utan varje gång jag vänder mig eller bara rör mig i sömnen så vaknar jag.
Sen har jag börjat att få gå upp och på toa mer igen, så varje gång jag ska gå ner för trappen på övervåningen så låter det som att den ska gå sönder för min kropp känns så tung.
Det går inte så lätt att smyga längre, så J vaknar varje gång jag ska gå upp och varje gång säger han: Gå försiktigt i trappen så att du inte ramlar. Kan inte annat än att gå försiktigt nu då det tar sin lilla tid för minsta lilla jag ska göra.

Till nåt helt annat så har jag nu kollat mitt blodsocker själv sen i tisdags och det ligger riktigt bra till. Har haft 5,8 som högst och det var 2 timmar efter maten. Mitt fastevärde var imorse 4,1.
Pratade med diabetessköterskan idag och sa vad mina resultat var och hon var riktigt nöjd. Så det verkar gå att hålla mitt sockervärde kontrollerat bara med att tänka på vad jag äter och dricker.
Jag ska väl inte sticka under stolen att jag är riktigt sugen på coca-cola och godis. Så till helgen ska jag köpa hem pepsi maxi eller coca-cola zero för det var visst helt okej.
Sen istället för godis så blir det en god fruktsallad.

Inatt har jag sovit dåligt och drömt om glukosbelastningar... rolig dröm eller hur?! Hur som helst så var jag fastande från klockan 20:00 igår och klockan 08 så hade jag tid på vårdcentralen.

Fick börja med att ligga och vila 30 minuter och efter det var det dags för ett fasteblodsocker, det skulle ligga under 6,0 och mitt låg på 6,3. Sen fick jag den hmm goda glukosblandningen som jag skulle dricka på 5 minuter. Det gick rätt så bra, var kanske ungefär 3 dl.

Sen var det åter vila som gällde, denna gång 2 timmar. Nytt stick i fingret, den här gången skulle blodsockret var under 10 men mitt låg på 12 nånting :(

Efter andra blodprovet blev det ett besök hos min barnmorska som klämde in mitt besök då det var akut som hon sa. Jag har fått graviditetsdiabetes så nu har jag fått hem en hel del papper som jag ska läsa.
Jag kommer även att få hem en maskin så att jag kan kolla mitt blodsocker varje dag. Nu ska jag verkligen tänka på vad jag äter och dricker. Hoppas så att det ska hjälpa att kostbehandla min diabetes och att jag slipper insulin. Nästa vecka ska vi göra ett nytt tillväxtultraljud för att se hur bebisen mår.
En gång i veckan ska jag träffa barnmorskan också, så nu kommer alla att ha kolla på oss vilket känns riktigt skönt. Är så orolig att nåt ska hända pyret.

"Din bebis är nu c:a 34 cm från huvud till stjärt och omkring 48 cm från topp till tå och väger runt 2.7 kg. Bebisens ansikte har blivit rundare och ser nu mjukt och knubbigt ut. Bebisens huvud är fast men inte hårt, eftersom det behöver vara något formbart för att kunna passera ut genom ditt bäcken. Trycket på bebisens huvud kan göra att det ser tillplattat eller toppigt ut diret efter förlossningen, men det kommer att gradvis försvinna och gå tillbaka till normalt.

Du har nu så mycket fostervatten som du kommer att ha och bebisen rör sig inte lika mycket som den gjort tidigare. Detta kan verka oroande men så länge du kan känna den röra någon eller några gånger sig varje dag så finns det ingen orsak till oro."

Du

"Övre delen av din livmoder är nu ännu lite längre upp och befinner sig c:a 14 cm ovanför naveln. Livmodern har vuxit en hel del de senaste veckorna allteftersom bebisen lagt på sig vikt. Du har antagligen gått upp omkring 13-14 kg fram till nu och du kommer inte att gå upp särskilt mycket mer.
Eftersom din livmoder trycker på organen i bukhålan och upp mot bröstkorgen så kan det ibland kännas obehagligt och svårt att andas. Du kan också känna smärta när din bebis sparkar på intilliggande organ.

Lyckligtvis så kommer bebisen att sjunka ned och fixeras i ditt bäcken under de kommande veckorna, och då kommer mycket av obehaget och andningsbesvären att avta.

Vanligtvis träffar man sin barnmorska/läkare varje vecka från och med nu, för att kunna följa slutstadiet av graviditeten och hur förlossningen närmar sig.

Det är också hög tid att fundera på förlossningen och prata om olika alternativ, så som smärtstillande medel och hur du vill föda. Prata med din MVC. Du kan läsa mer om praktiska råd inför förlossningen här."

Källa: http://www.blimamma.se/gravid-vecka-36.html

Det är nog lika bra att jag tar allt från början så ni hänger med... I torsdags var pyret riktigt lugn i magen, det var inga rejäla rörelser utan mer buffar. Tänkte då att det borde blir mer så här nu då det börjar bli så trångt.

Igår däremot så var det helt tvärtom, pyret levde loppan från morgon till natten. Vid 15- tiden började jag må illa och kände ett tryck neråt, hade också illningar långt ner i magen. Det höll sedan i sig hela kvällen, så jag tog en tidig kväll och har sovit rätt så bra fram till 04, då det inte gick att somna om. Fick sysselsätta mig med att läsa i några timmar, tills jag blev så trött så att jag kunde somna om igen.

I och med att det här är första gången jag ska föda barn så är det ju svårt att veta vad jag känner. Men det jag skulle tippa på är förvärkar eller sammandragningar.

Hur som helst så känns det här riktigt spännande, att det äntligen händer nåt.

Jag har ju glömt att skriva att vi åkte och åt middag igår i grannstaden och det var riktigt trevligt. Tror att mina föräldrar blev lite nervösa när jag sa om min värk. Även J var orolig igår kväll och inatt. Men middag gick bra och jag och pyret blev riktigt mätta.
Blev vitlöksbröd gratinerat med västerbottensost och aioli till förrätt, sen åt jag oxfilé som jag fick steka själv med potatisgratäng och 3 olika såser. Det här stället kommer vi definitivt att åka till igen.

Bebisen:

"Bebisen väger nu omkring 2.5 kg och är c:a 47 cm lång. Den här veckan har bebisens naglar definitivt nått kanten av fingrarna. Vid förlossningen kan naglarna se ganska långa och spetsiga ut. Bebisen riskerar inte lika mycket att riva sig själv med naglarna eftersom det är så ont om utrymme i livmodern vid det här laget.

Bebisen fortsätter att bygga sina fettdepåer och blir allt knubbigare och rundare. Bebisen börjar utveckla sitt eget immunförsvar."

Du:

"Livmoderns övre del har nu vuxit ungefär 15 cm ovanför naveln och din viktökning ligger sannolikt omkring 10.8 till 13 kg. De flesta kvinnor börjar känna rejält sig tunga och otympliga och börjar tänka “ska bebisen aldrig komma ut?”. Vissa får problem med att äta och att andas djupt. Det kan då vara bra att äta lite men ofta för att inte ytterligare öka sitt obehag.

Livmoderhalsen kommer att börja utvidgas under de kommande veckorna för att bebisens huvud och kropp så småningom skall kunna passera ut genom förlossningskanalen. Livmoderhalsen behöver vara 10 cm öppen för att bebisen skall kunna förlösas.

Om det känns tungt just nu, håll ut! Det är bara några få veckor kvar och alla besvär och obehag kommer snart att få sin belöning!"

Källa: http://www.blimamma.se/gravid-vecka-35.html

Ännu en ny vecka, denna gång välkomnar jag vecka 34. Tycker att det är så spännande att få läsa om de olika veckorna, för att få veta vad som händer med bebisen i magen.

Gårdagens stadstripp har tagit hårt på min kropp. Fötterna och fogarna värker som bara den. Så idag är en lugn och skön hemma dag.

Här kommer några magbilder från idag. Jag vet inte om det syns på bilder, men jag tycker att det verkar som att min mage har börjat att sjunka lite grann...







Bebisen:

"Din bebis längd är denna veckan ungefär 32 cm från huvud till stjärt och 46 cm totalt. Den väger nu omkring 2.2 kg. Håret fortsätter att växa sig längre och tjockare. Bebisens hårfärg kommer troligen att förändras efter förlossningen, så om den är blond finns det en chans att det mörknar senare eller vice versa.

Det mesta av lanugohåret trillar av vid den här perioden, men vernixproduktionen ökar. Bebisen tar kalcium från dig för att kunna bilda skelett så därför är det viktigt att du för i dig mycket kalcium, antingen genom att dricka mjölk och/eller genom kosttillskott.

Om du skulle föda bebisen nu skulle den klara sig bra utanför livmodern, den största skillnaden mot ett fullgånget barn är lungornas mognad. även om lungorna i vecka 34 inte är helt färdigutvecklade så är chanserna goda att bebisen skulle klara sig utan intensivvård.

Bebisen flyter inte längre omkring utan vilar på livmodern. Naglarna har nu vuxit över kanten på fingrarna och bebisen kan riva sig på dem."

Du:

"Från naveln är det c:a 14 cm till den övre delen av din livmoder, men tänk på att detta mått kan variera från individ till individ. Du ska inte oroa dig om du inte har exakt samma mått som dina gravida vänner så länge som du växer som du skall. En växande livmoder är ett tecken på att bebisen där inne växer bra.

Dina Braxton-Hickssammandragningar tilltar i styrka och frekvens allteftersom din kropp förbereder sig för förlossningen. Sammandragningarna börjar i övre delen av livmodern som blir spänd och hård för att sedan sprida sig nedåt och slappna av. Många misstar de här “övningssammandragningarna” för verklilga förlossningsvärkar, men det är oftast falskt alarm. Ett sätt att avgöra om det är Braxton-Hicks eller “verkliga” sammandragningar kan vara att gå omkring en stund. Om spänningen då släpper, och om det inte gör ont så är det nästan säkert Braxton-Hicks du upplever."

Källa: http://www.blimamma.se/gravid-vecka-34.html

Inatt har jag haft lite svårt att sova, så fort jag har lyckas att somna så vaknade jag igen. Kände mig lite små febrig igår kväll/natt men idag känner jag inte av nåt av det.

Just nu håller jag på att tvätta upp sängkläder som ska vara i vaggan, sen ska jag inte göra så mycket mer.

Har försökt att ringa till försäkringskassan, men det är ju lättare sagt än gjort. De två första gångerna jag ringde så sa de bara att de var många som ringde och att jag skulle ringa igen senare. Jag blir galen på sånt. Men nu har jag i alla fall hamnat i telefonkön, jag fick plats 162. Min beräknade kötid var 20 minuter så jag fick trycka in mitt telefonnummer och så skulle de ringa upp mig. Den servicen gillar jag i alla fall!

Måste kolla med försäkringskassan så att allt är okej med min havendeskapspenning. Har fått den beviljad i början av juni. Sen fick jag hem fler papper (ang min lön) som skulle fyllas i av mig och min chef, men efter det har jag inte hört nåt. Pratade med min handläggare som jag har haft medans jag var sjukskriven och hon såg inget om min havendeskapspenning i datorn så nu är jag rädd att nåt har blivit fel. 
Min havendeskapspenning skulle börja gälla den 27/8 till 15/10. Hoppas nu att allt är okej så att jag slipper tjorva. Sånt här vill man bara ska flyta på bra så man slipper alla bekymmer. 

Ikväll ska jag iväg på vattengympa igen. Efter varje träningspass är jag helt slut, men det är en skön känsla när man har fått ta ut sig lite grann.

Uppdatering: Nu har jag pratat med försäkringskassan och jag måste erkänna att jag inte blev så mycket klokare. Det enda jag fick veta var att jag var beviljad havandeskapspenning men inte om allt var klart. Hmm det är nog bara att vänta tills slutet av månaden och då se om jag får nån ersättning.

"Hej! Jag skulle bara vilja säga att det är väldigt dumt och onödigt att köpa så mycket kläder innan barnet är fött. Särskilt i st 62 som dom inte kan ha förrän dom är 2-3 månader gamla. Dessutom får man ju väldigt mycket i present i dom storlekarna. Du har all tid i världen att handla det när barnet är fött. Dessutom finns det ju alltid reastänger i alla butiker där man kan fynda. Dessutom...Gud förbjude...om det skulle gå illa...så är det ju obeskrivligt jobbigt att ha så mycket kläder till ingen nytta!"


Nu vet jag inte hur stora dina barn har varit om du har barn, men jag utgår från min syrras barn och han kunde knappt ha stl 56 alls. Nån enstaka vecka bara. Så därför känns det onödigt att köpa de allra minsta kläderna.
Om nånting skulle gå fel med vårat älskade pyre så spelar det ingen roll om vi har köpt kläder eller inte, för det skulle ändå vara jätte jobbigt. Vi kan inte bara låta bli att handla för tänk OM nåt skulle hända. Vi väntar ett barn och inte ett missfall.
Måste även skriva att jag blev lite stött och även lite irriterad av din kommentar, men självklart så får alla tycka som de vill. Kanske är mina gravidhormoner så gör att jag överreagerar.

"Nu väger bebisen c:a 2 kg och mäter totalt omkring 45 cm från topp till tå.

Förutom att gråta så kan nu bebisen göra allt som en nyfödd 40 veckors bebis kan. Det börjar bli trångt om utrymme inne i livmodern, men bebisen kan fortfarande sparka och röra sig. Den sover mycket under den här perioden, precis som en nyfödd bebis. Ögonen rör sig under REM-sömnen, och forskarna tror att fostret drömmer livfullt inne i livmodern.

När bebisen är vaken så använder den sina sinnen; den lär sig alltmedan den lyssnar och känner. Bebisen har sannolikt valt en förlossningsposition nu och ligger antingen med huvudet nedåt eller uppåt (sätesbjudning). När barnmorskan känner på din mage så kan hon känna hur barnet ligger och eventuellt försöka vända det om det ligger med stjärten först.

Om bebisen föds denna veckan så är lungorna sannolikt starka nog att fungera utan hjälp, men den kan ändå behöva vård av specialisttränade läkare och sköterskor.

Ögonen är öppna under vakenperioderna och färgen på dem är vanligen blå, oberoende av vad den permanenta färgen senare kommer att bli, då pigmenteringen inte är färdigutvecklad. Den slutliga pigmenteringen kräver att ögonen utsätts för ljus och sker vanligen inom några veckor från förlossningen."

Du:

"Din livmoder befinner sig nu c:a 15 cm ovanför din navel. Din viktökning ligger förmodligen mellan 10-13 kg. Under de sista veckorna upplever många att de behöver kissa oftare. Livmodern trycker på urinblåsan och kan göra att du behöver gå på toaletten ofta. Din livmoder har blivit c:a 500 gånger större än den var innan du blev gravid!

Produktionen av röda blodkroppar har nu börjat komma ikapp och blodbristen och andfåddheten som du kanske upplevde tidigare börjar avtaga under den här perioden."

Källa: http://www.blimamma.se/gravid-vecka-33.html